Kaffebönan

fyllig och god men lite besk


Lämna en kommentar

Ingela


Första gången jag träffade dig för ca 2½ så tänkte jag direkt ” hon är väldigt lik min fd svärmor”.
Rak som en autobahn (är de raka?) inga krumelurer och omskrivningar utan alltid rakt på sak. Det gillar jag. Jag sa till dig nån gång att du liknade min  svärmor och du frågade om det var bra? Ja det var väldigt bra. Det är en komplimang.

Nu har du lämnat skutan och jag kommer att sakna dig jättemycket. Och jag är helt säker på att jag inte är ensam om det.  Vem ska nu kalla oss för fjälleben och pissenissar? Ingen kan säga det som du 🙂

Ha det nu så skönt med Bernt, Zlatan och Isaksson. Och icke att förglömma The Irish Coffey. Jag har aldrig smakat din egen komposition av denna dryck men efter din förklaring att det är ca 1/3 kaffe och 4/7 whiskey så tror jag att jag är rätt glad för det.

Kram


Lämna en kommentar

Det här med söndagar.


Jag är 57 år och kan inte bestämma mig. Gillar jag söndagar eller ej? Det är inget att skratta åt, det är en mycket viktig fråga.
För mig.
Ska jag slappa och slöa? Ska jag ta tag i bokhyllan och jaga bort damm? Ska jag rota fram gamla kläder från källaren som ska skänkas  bort? Putsa fönster? Osv osv. Bla bla bla.
Allt detta eller inget av det kan jag ju göra vilken dag i veckan som helst men det är bara söndagar som framkallar denna oro. Det hade varit mycket bättre med två lördagar i veckan. Eller så kan jag helt enkelt låtsas att det är lördag idag också. vilken snilleblixt. Det måste vara kaffet.

 

 


2 kommentarer

Löjligt dyrt


Igår åt ett helt jöve kollegor och jag lunch tillsammans. Oftast sitter vi och häckar i vårt eget lunchrum men nu packade vi in oss i ett gäng bilar och åkte iväg. 18 st.
Vi hade sedan länge bestämt att vi skulle äta äggakaka med stekt fläsk.
Alla var nog rätt överens om att 144 kr är rätt saftigt för en lunch men ok för denna gången.
Vi åt och hade trevligt och det var jättegott ( och ännu bättre blev det när vi fick in så mycket mat så det räckte till alla runt bordet). Innan vi började äta så frågade de vad vi ville ha att dricka och jag tror att alla tog vatten. Med eller utan bubblor. Det bubblade vattnet serverades i höga snygga flaskor med deras egen logga på.
So far so good.
När vi ska betala så bildar vi ju en ganska lång kö eftersom vi är så många. Här börjar ägaren (?) bli lite irriterad. Några betalar med kort och några kontant. När det är min tur och jag sträcker fram två hundringar så suckar han, smäller med kassalådan och går iväg för att hämta mer växel. Dumma kund som kommer med sedlar känns det som. Jag hör att några kollegor pratar om priset på vattnet och när jag till slut får betala så får jag tillbaka 35 spänn. Alltså tar han betalt 21 spänn för hemmabubblat vatten! Någon efter mig protesterar och han blir ännu surare. Hur den diskussionen slutade det vet jag inte. Men vattenpriset drog ner betyget rejält och gubben får rött kort för att var otrevlig.
Idag blir det lunch från egna frysen. Hittade nån klump. Har ingen aning om vad det är.


Lämna en kommentar

Mitt i


Nu är det återigen onsdag. Mitt i veckan. Det känns lite som mitt i livet också men det stämmer ju inte riktigt. Fler år har passerat än de som finns kvar.
Det händer stora omvälvande saker. Inte bara ute i stora världen utan även i vår lilla bubbla.
I och för sig har det hänt så mycket de senaste åren med arbetslöshet, mamma och pappas sjukdom och bortgång, andra närstående som är borta så jag är rätt luttrad. Nu kan det bara bli bättre. Är man rädd för förändring så är man rädd för livet.
Fortsättning följer säkert så småningom på denna flummiga morgonbön.
Nu är det kaffeladdning som gäller så att Pia inte blir vansinnig på mig för att jag inte fattar när hon förklarar fakturaturerna för mig. Det är tufft att lära nytt på gamla dar 🙂
P&K


1 kommentar

En busschaufför en busschaufför


Det är ibland en man med surt humör.
Jag går på bussen vid Stattena och säger till Herr Chaufför
– Landskrona tack
För en millisekund ser det ut som om han inte hör så jag upprepar
– Landskrona
Han blänger surt och säger att han hörde mig första gången.
Jag säger snällt att jag inte trodde att han hörde. Då muttrar han att han inte är döv!
Sen bankar in min destination på sin lilla knappsats och säger
” varsågod, tag kvittot. Jag kan tyvärr inte köra dig hela vägen ( nu tror han att han är rolig )
Jag säger tack igen (övertydligt ) och klämmer i med
” jag förstår att jag ska byta till tåg. Jag är inte dum i huvudet”
Hur skönt är det inte att få sista ordet?
🙂


5 kommentarer

En torsdag


Jag skulle göra så mycket idag på min lediga dag. Men än så länge har kroppen inte fattat ett dugg av vad hjärnan försöker säga. Jag sitter fortfarande i min trasiga morgonrock och utslitna raggsockar och dricker kaffe och glor ut genom fönstret. Jag kan ju iofs kalla det meditation så låter det bättre än att bara slöa.

Strax måste jag ta tag i mig och få på lite kläder. Födelsedagslunch för Lars väntar i Landskrona. eftersom vi har lite svårt att få hem svärmuttern hit så får det bli på hennes hemmaplan i stället.
Och det jag inte hinner göra idag det kanske jag hinner i morgon för då är jag också ledig. Eller så mediterar jag i då också. Känns som om det behövs.

Dagens frukost såg ut såhär : Utspillt kaffe i filmjölken. Rätt gott. Ovanligt.

fil